Helgen har varit sådär lagom. Hunnit med lagom mycket, latat mig lagom, sovit lagom, ätit lagom... Ja, ni förstår. I fredags var Brille här och åt middag. T var ute och körde med skotern så det var lugnt och skönt här hemma ;-).
I går (lördag) började T att jobba kl. 10 och då gick Eddan och jag på prommis. Kan säga att det var den absolut jobbigaste skogspromenaden jag någonsin varit med om.
Spåret vi brukar gå är i dessa tider ett skidspår så för att inte allför många ska bli sura försöker jag att inte gå så mycket längs det. I stället tog vi av upp mot Bergsjön, dit vi brukar gå de årstider inte snön ligger djup på marken. Ett halv-översnöat skoterspår fanns att hålla sig efter så det gick sådär lagom tungt. Lite slirigt och så men det är som det ska vara.
Tyvärr hade inte skoterföraren tagit sig längre än just fram till sjön och där vänt och åkt samma väg tillbaka, men jag tyckte att det kändes så trist att jag beslöt att vi skulle ta stigen, som i vanliga fall inte är helt översnöad.
Sagt och gjort, vi pulsade oss ut i snön och den gick ungefär upp till höften på mig. Kände efter ca 100 meter att jag nog förivrat mig lite och trott att det var mindre snö och kortare väg än vad det egentligen var, men är man envis så är man!  Ca 350-400 m kämpade vi oss framåt. Eddie gick -såklart- i mina spår och ibland var han så nära mig att jag inte ens hann lyfta benet innan han stod på det under snön.
Svettig som tusan och jävligt trött i benen kom vi i alla fall tillbaka på skoterspåret och kunde fortsätta promenaden i härligt solsken.

När T slutat jobba tog vi med oss fikaryggsäcken och åkte iväg på skotern upp till Millenniumstugan för lite grillning. Mysigt! Tog dock ett tag innan vi fick fyr på elden men tillslut så.
Det är så skoj att åka skoter. Fort, fort. Den nya skotern är dock lite för stor för oss. Är van att sitta närmre varandra och för min del är det då också lättare att följa med i svängarna. Är väl en vanesak men ändå..
Efter korv och varm choklad tog vi skotern till svärföräldrarna och sedan hem igen. Hade då åkt ca 6,5 mil. Var rätt mör i benen eftersom skoteråkning kräver rätt mycket. Dessutom var inte lederna de bästa så det var många gupp som behövde dämpas av mina stackars ben.
Promenaden gjorde nog sitt också. Kände i morse när jag vaknade att jag skulle känna av det hela dagen och det fick jag rätt i!
Vi hade sådan tur att vi inte behövde laga middag när vi kom hem heller. Mor och far bjöd på tacos, tack för det!

Idag har vi gått med svärföräldrarna runt sjön och sedan hälsat på H och N på bygget. Sedan var vi en sväng och kikade och planerade lite i hyreshuset de renoverar. T och N alltså. Det är ett projekt som heter duga det!

I kväll har jag beställt lite mer grejer från asos.com. Förra beställningen fick jag hem tidigare i veckan och det var verkligen fina saker, men tyvärr var de för stora :-(. Britta köpte av mig en av de två kjolarna så vi får se hur det går med resten.

Nu ska jag sova. Behövs med all säkerhet för i veckan är jag helt själv på jobbet. Chefen är på skidsemester i Åre. Känns lite gruvsamt men det ska nog gå bra.

Ha ha, har ju glömt att berätta varför rubriken blev som den blev... Jag har hunnit med att tappa bort min mobil i helgen också...är ju lite av en yrboll och i gårkväll när jag skulle hoppa i säng hittade jag inte mobben. Letade överallt men ingen lycka. I dag har både jag, T och svärmor letat men det gick inge bättre. Så ringde mamma och sa att någon ringt och sagt att de hittat min mobil och försökt ringa hem till oss men ingen hade svarat.
Eftersom jag måsta vidarekoppla telefonen på jobbet till min mobil under veckan så var jag verkligen tvungen att ha en telefon och hade hunnit skaffa ett nytt kontantkort och laddat det. Tur ändå att jag fick tillbaka mitt gamla.
Hon som hittade den hade sett den på marken på sjövägen...vi bor efter den gatan så förmodligen var det bara alldeles utanför huset. Slutet gott, allting gott. Eller?

Natti natti!