Ojoj, den här är svår. Jag har inget som jag kan säga är mitt favoritminne för det finns så MÅNGA tillfällen som är värda att kallas för just det.

Men jag kan väl bjuda på en glimt från när vi var små och bodde i Myckelgensjö.
Det var en sommarkväll och ett åskväder var på väg in över byn. Markus, Mattis och jag tog ut en filt på altanen och satte oss på bordet där ute. Malin och André, grannbarnen, gjorde oss sällskap. Mamma kom ut med en skål med ostkrokar till oss.
Sedan satt vi där ute och tittade på alla blixtar som lös upp himlen runt omkring oss.
Det var så himla mysigt att sitta där under filten. Blixtarna och mullret var så faschinerande, samtidigt som det var lite skrämmande. Åskoväder är otroligt mäktigt!
Det tycker jag fortfarande.