Det finns olika sorters kärlek. Mellan förälder och barn. Mellan djur och människa. Mellan ett kärlekspar. Syskonkärlek. Vänner emellan. Jag har upplevt alla typer och de är viktiga för mig.

Kärleken mellan förälder och barn har jag förklarat redan. Den kärlek som finns mellan mig och min mamma och pappa är den bästa jag kan tänka mig mellan föräldrar och deras barn!


Kärleken mellan djur, i mitt fall hund, och människa är något man inte kan förstå om man inte upplevt det. Det kan tyckas "löjligt", omöjligt, konstigt...men det finns inget mer äkta än kärlek från en hund. De gör sig aldrig till, lovar inget de inte kan hålla och förlåter utan förbehåll.
Det finns nästan inget som kan slå kärleken man känner när man öppnar dörren och en helt ÖVERLYCKLIG vovve välkomnar en hem. Man kanske har dåligt samvete för att man lämnat den en stund längre än vad man brukar och trots det är hunden så glad att den nästan kryper ur skinnet när man kommer hem.
Jag kan, så klart, enbart berätta utifrån mina egna upplevelser med min egen hund, och jag vet att hundar är olika (och även hussar och mattar). Men jag kommer ALDRIG glömma hur det känns i hjärtat när man vet att man är älskad av sin vän på fyra ben.




Det första jag tänker på när jag hör ordet Kärlek är nog kanske ändå kärleken mellan ett kärlekspar. För mig är kärlek när man sätter någon annan före sig själv. När man längtar så mycket efter någon att man är nära att uppfinna teleportering. När man, trots att man inte behöver, tvättar bilar, rensar rabatter eller lyssnar på någons senila farbror i flera timmar.
Eller när man skickar kort med kärleksförklaringar på posten, har en rosa tröja på sig för att någon sagt att man är fin i den färgen eller när man lagar någons favoritmaträtt, trots att man själv inte är så förtjust i den.
Det kanske är mest så det börjar.. När kärlek djupnar blir respekt och omtanke viktigt. Man måste se varandra och det är viktigt att man får ha egen tid men också viktigt att man kan ha gemensamma intressen och göra saker tillsammans. Man kan inte bara ha "måsten", utan också ge tid till roliga saker. Kärlek är när man förstår att man måste ge av sig själv för att få det man behöver tillbaka. ♥ Jag är överlycklig över att jag har Patrik och att vi känner sådan kärlek för varandra ♥ Vi har alla förutsättningar för en lycklig framtid!

Syskonkärlek är kärlek mellan några man själv inte väljer. Man ska bo under samma tak i en herrans massa år och med det följer bråk, kramar, konkurrens, retsamheter, att bli dragen i håret, "sova över" i ett syskons rum, lek, pyssel och allvar. Man lär sig mycket om omvärlden bara genom att växa upp med sina syskon. Det är iofs tack vare föräldrarna, som bestämmer spelreglerna, man blir till den man blir, men ändå är famljen som en "mini-värld". Man lär sig respekt, förlåtelse och livets spelregler tillsammans med sina syskon. Eftersom jag om några dagar ska skriva om "Mina syskon" så skriver jag inget mer om detta idag.

Kärlek mellan vänner är väl det som går bredvid syskonkärleken. Vänner "tar vid" lite där syskonkärleken "tar slut" när man flyttar hemifrån. Så klart finns syskonkärleken kvar, men ni förstår säkert vad jag menar.
Riktigt nära vänner blir som syskon fast på ett annat sätt. Man kan dela det man vill med dem och närhelst man behöver är det bara att lyfta telefonen och ringa för att få råd. Eller så åker man helt enkelt bara dit och tar en kopp te och surrar i flera timmar. I övermorgon ska jag skriva om "Min bästa vän" så då blir det mer djupgående..

Kärlek i alla former är helt fantastiskt och jag är lyckligt lottad att jag har så mycket kärlek omkring mig och att jag får älska så många. Och blir älskad tillbaka. ♥