Onsdag 22 februari
Trött! Sov som en kratta i natt :-/. Vi blev dessutom väckta av billarmet som gick igång TVÅ gånger tiiidigt i morse.
Ikväll går jag och lägger mig senast 22.00!
Igår åkte vi till mamma och pappa och bjöd dem på semlor. Fettisdagen, ni vet :). Patrik och pappa satte sedan upp skjutdörrarna till deras nya garderob. De kommer få så fint i sovrummet när det är klart :).
Mamma och jag tog en promenad.
Nu ska jag vila lite på min lunchtimme. Hej!
Trött snöskottare

Åket
Vår bil :)


Det tar sig!
28 fullgångna veckor idag så nu går vi in i vecka 29 :).

BIIIIIIL
Saaben ska P´s föräldrar köpa så det blev väldigt smidigt.
Gud så skönt med helg! Och denna helg blir dessutom lugn -tack och lov! Det tar på när det är full fart två helger på raken.
Först dansmaran med S E N A nätter och sedan Helsingforskryssning med efterföljande åtta timmars bussresa. Man uppskattar hemmet ännu mer när man varit iväg.
Just nu ligger jag i sängen och skulle faktiskt kunna somna när som helst. Efter jobbet åkte jag och storhandlade. Hade inte tänkt att det skulle bli så mycket egentligen, men när jag ändå var på g..
Sedan blev det städning. Känner mig rätt nöjd med veckan och önskar att helgen kunde vara längre.
Lill-galningen i magen sprätter runt som en galning ikväll. Magen ser helt skev ut ibland när den får för sig att trycka upp sig på ena sidan :). Så häftigt när man ser hur en arm eller ett ben stryker under huden på mig.
Naveln är förbi igenkänning och numera kan jag bara använda de tröjor jag köpt att växa i. Eller, visst kan jag använda de andra också, men jag känner mig inte särskilt representabel i dem ;).
Nu ska jag gå upp till ♥ som ser på tv. Det blir nog till att sova i soffan ett tag, skulle jag tro ;).

Borta bra men hemma bäst
Det var en trevlig kryssning till Helsingfors! Synd bara att vi tydligen missade värsta kanonvädret här hemma :-/.
Hemresan blev väl lång och i söndagskväll kände jag mig helt knäckt! Har sovit som en stock de två nätter vi varit hemma. Vaknat i exakt samma ställning som jag somnade i kvällen innan.



Tisdagkväll
Jag ska vara ledig på fredag och en till fredag i mars, så det hade varit fint att jobba in lite timmar så att jag inte behöver ta ut semester.
I helgen var det dansmaran och vi hade några fina vänner på besök. Tog inga kort utan passade bara på att njuta av umgänget.
I fredags dansade jag inget. Skjutsade de andra och det räckte för att jag skulle bli trött. Hade först sagt att jag inte tänkte hämta då jag numera har så svårt att somna om, men jag vaknade ändå ungefär när det slutade på Parken så jag erbjöd mig att hämta ändå. Hade sovit i kanske två timmar innan jag åkte iväg och somnade inte igen förrän vid fem-snåret.
Lördagsdans blev det för mig iaf och vi kom i säng ungefär samma tid den natten (morgonen). Tycker faktiskt att jag klarat mig rätt bra på jobbet de här två dagarna -trots de få sovtimmarna. Det kommer säkert ikapp mig i helgen då vi ska åka till Helsingfors med P´s jobb :-S.
Det var verkligen kallt i helgen! BRR!!!

Meddelanden från insidan
Idag har det verkligen varit full fart i magen! Jag höll på att börja skratta högt när jag satt på bussen hem för det liksom kittlade när Lillis petade på där inne :).
Magen rör sig hela tiden när det är som mest fart och ibland känner jag mig som en popcornmaskin ;). Fantastiskt härlig känsla! Jag funderar på hur han/hon ligger som..?
Är säkert olika men för det mesta är det långt upp och på höger sida det bökas.

Å vad jag älskar oss!

Hittade något som gjorde att tårarna rann
Tänkvärt när man reflekterar över vad som är viktigt i livet
"Personligt meddelande
Till den ganska stressade blonda kvinna i grön Volkswagen Golf, årsmodell 2004, som låg efter mig på Skälbyvägen mellan Hässelby och Barkarby och vidare mot Kista norr om Stockholm strax innan klockan 12 idag.
Jag förstår att du fann det här med att jag höll hastighetsgränsen på alla 30- och 50-sträckor oerhört provocerande. Du gjorde det ganska klart genom att köra uppskattningsvis 15 centimeter bakom min bil i närmare fyra kilometer, försöka köra om mig vid ett rödljus (innan du i sista sekund upptäckte den där Volvon och insåg att vi inte körde på en enkelriktad väg), för att sedan slutligen argt accelerera in till höger om mig när vi nådde en 70-väg och köra om mig på insidan. I drygt 100 kilometer i timmen. I bussfil.
Jag ska inte ta upp din tid i onödan, jag förstår att den är väldigt värdefull för dig. Så jag vill bara i all hast passa på att berätta för dig att för ett drygt år sedan blev jag pappa till en liten pojke. Han heter Nicholas. Han har stora bruna ögon och sin mammas ögonfransar. Han älskar bröd men är inte så förtjust i smultron. Han gömmer fjärrkontroller och tyglejon i facket under sätet på sin leksaksbil, och fnittrar så han kiknar när jag hittar dem. Det låter sådär som man tänker sig att champagnebubblor hade låtit om de fnittrat.
Jag vet ingen annan i hela världen som någonsin fått hans farfar att gråta offentligt. Eller garva så högt.
Han blir uttråkad när han inte får vara bland mycket människor, och älskar att stå i centrum. Jag antar att han har fått det förstnämnda från sin mamma, och det sistnämnda från mig. Han har hennes försiktigt mejslade kindben, och mina stora fötter. Han har fyra stora tänder i överkäken, och inte en enda i underkäken. När han blir ledsen trillar det tårar stora som pingisbollar nerför de där små kinderna. När han är sjuk vägrar han sova någon annanstans än i vår säng, med sitt huvud på sin mammas nyckelben och sina fötter i mitt ansikte. Han väcker henne genom att pussa henne på munnen, mig genom att ta mitt armbandsur från sängbordet och slå det i ansiktet på mig.
Och när han och hans mamma dansar. Herregud. De kan lysa upp ett släckt rum när de gör det.
Hans morfar är hans bästa vän. I förra veckan blev han så glad när han kom hem till oss att han kröp rakt in i en vägg. Och han har precis lärt sig gå, han är väldigt stolt över sig själv för det. I augusti börjar han på förskolan. När han ser en hund pekar han överlyckligt och vrålar ”TITTA!!!”.
Och när han skrattar. Herregud. Det är som om något rusar runt barfota på insidan av mitt bröst när han gör det.
Han satt och sov i sin bilstol på passagerarsidan när du körde om oss idag, med det där tyglejonet i famnen. Om jag inte hade bromsat när du gick över i bussfilen och sedan skar tillbaka in i min fil så är det genom hans dörr fronten på din bil hade kraschat. Jag vet inget om dig. Jag vet inte om du sett de där videoklippen på nätet om vad en bil i 100 kilometer i timmen kan göra med en människokropp av kött och blod. Och jag vet inte om du någonsin haft en ettåring sovandes på din mage, lyssnat på hans andetag, och insett hur ofattbart ömtålig den där lilla kroppen är. Jag vet inte om du älskat någonting så mycket någon gång i ditt liv att det känns som om du ska få en hjärtattack.
Men förlåt, jag kommer ifrån ämnet här.
Så hur som helst: Jag ville bara säga att jag hoppas att det där som du hade så bråttom till var väldigt viktigt.
Och att du hann dit i tid."
Från
http://fredrik.cafe.se/personligt-meddelande-2/
100 dagar kvar

Inte aaaallra färskaste bilden, men inte så långt ifrån.
Jisses
Hoppas jobbdagen går fort imorgon och att det inte snöar så mycket så jag slipper lägga tid på att skotta. Middag, lite städning och sedan sova är min plan efter jobbet!
Nu står vår fina vagn nere i källaren :). NÖJD! Dessutom har jag faktiskt köpt lite bebiskläder. Begagnade och jättefina! Miljötänk OCH ekonomiskt också. Kändes som att vi måste ha NÅT att ta på lillis när han/hon kommer ut och någonstans måste man ju börja.
Babyskydd till bilen och SJÄLVA BILEN som fattas nu. Och spjälsäng. Haha, nåja, en bit på väg är vi iaf. Å som sagt så är det ju förhoppningsvis ett tag kvar!
Natti på er ♥
Med mamma och Nova
Från i söndags :)


Fina vill-ha!

359:- på Nelly.com

494:- på asos.com
Det känns egentligen inte som att jag vill lägga så mycket pengar på kläder jag inte kommer ha under så lång tid, men nåt fint bör man kanske unna sig för att inte se ut som en gubbe med ölmagen synligt hängades under den för korta tröjan.
Vanliga basic-tröjor och linnen kan man köpa var som helst. En lite längre modell och en storlek större funkar alldeles utmärkt! Egentligen är problemet byxor. Mjukisbyxor vill man ju helst inte gå i jämt (ehh - jo! Fast särskilt snyggt ser det ju inte ut..) och här i stan finns tyvärr inte något stort utbud av mammabyxor. Ett par har jag införskaffat mig och det var på det enda stället de säljer kläder för gravida här. Byxor vill man ändå kunna prova, känns det som. Jag har aldrig haft särskilt lätt att hitta byxor som passar. Iofs har problemet tidigare varit att min midja varit för smal för min rumpa, men jag tror inte riktigt att jag har det problemet just nu.. ;).
Jag imponerar på mig!
Faktiskt förvånad över att jag satt in allt så snyggt och prydligt. Jag hade t.o.m. kvar pensions-pappren (ni vet de som kommer i det orangea kuvertet) sedan 2004! Vet inte vad jag ska ha det till egentligen, men det är ju roligt att jämföra lite och se att jag faktiskt har lite pengar att få ut när jag blir gammal och grå. Och att det faktiskt blir mer år för år (!).
Klappar mig själv lite på axeln ikväll.
