Kom nyss hem från en lyxbehandling man inte får så ofta. Man borde unna sig en ansiktsbehandling oftare. Jag har bara varit på en tidigare så detta var min andra och man känner sig otroligt fräsch efteråt.

Känns lite konstigt att bara kasta sig in i nästa tanke (egentligen det jag tänkt på hela dagen).. Emils begravning var idag. Jag kunde inte närvara och det känns jobbigt att jag inte var där och delade dagen med hans familj och vänner.
Att jag inte var där betyder inte att jag inte tänkte på dem! Hoppas att de kan se ljus i saker runt omkring och de familjemedlemar och vänner som fortfarande finns kvar.

Alldeles för sällan är vi tacksamma. Oftast ser man problem och måsten och klagar högljutt över saker man är missnöjd med . Varför är vi så? Kan människan aldrig vara nöjd? Vänner, familj, husdjur, tak över huvudet, mat... Det finns så mycket att uppskatta och vara tacksam för.
Å andra sidan skulle det inte vara bra om man bara fann sig i sin situation, för trots allt finns det alltid dem som utnyttjar andras välmående och gör elaka saker.

Jag är i alla fall tacksam för att jag har kloka, fina, varma människor i min omgivning! TACK för att ni finns!

"You don´t know what You´ve got, til you´re missing it a lot"
Meningen säger ganska mycket och passar bra i detta inlägg. Den tillhörande låten kan du lyssna på här.